Ett bakslag. Nu är det lite kallare igen än vad jag hade hoppats på. Fjärrkyla i dubbel bemärkelse. Jag har varit ute och tittat under lövhögarna där jag vet att snödroppar normalt växer och ... se där ...
en pytteliten tuva på väg upp. Hoppar såklart jämfota av glädjefnatt och får också bekräftat att det fortfarande finns hopp om livet. Magkänslan säger att det är tidigt, men de efterlängtade små rackarna är luttrade och tål det nyckfulla vädret. Duvhöken har gett sig tillkänna efter vinterns tystnad och blåmes och talgoxe flörtar för fullt i buskagen. Ett annat vårtecken härom dagen var en moped som körde förbi. Nu fattas bara kulpåsarna och man är hemma! Med bedrövat sinne ser jag mitt promenadstråk avverkat och uppgrävt för klimatsmart fjärrkyla. Då krävs en humörboost från en man med norrenergi! Skön helg!
Vårtecken från AIK-land 2016-02-11.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar