mångsidiga Wanja Djanaieff

En gång ska vara den första! Jag har besökt utställningar, sparat tidningsurklipp, köpt böcker, tittat på tv-program (både bok & tv-program rekommenderas varmt) och hoppats på att någon gång hitta ett textilmönster irl ... och nu hände det! På Röda Korsets butik Kupan! Aha, det där mönstret känner jag igen, min hjärna scannade febrilt i bildbiblioteket men där och då ramlade 25-öringen inte ner. Ett påslakan, intakt i färg och form stoppades ner i kassen. Vid hemkomst låg Boken om Wanja på soffbordet ... med mönstret Olivia på omslaget! I den kan jag läsa att mönstret är från Almedahls 1967. Ibland ser man inte skogen för alla träd! En aktiv, inspirationsgivande och mångfacetterad formgivare som är on the go! Kul! Mer sån´t! Jag blir glad!

Den mixade bilden från vänster till höger:

💚 Wanja Dianaieff

💙 Från utställningen Wanja Djanaieff och hennes tjugotvå älsklingsfärger, Marabouparkens 

💜 Konsthall 2020. I förgrunden mönstret I bersån, NK Designgrupp 1972 samt Olivia för Almedahls 1967.

💛 Sommarlivet, NK Designgrupp, i samarbete med Aino Östergren, 1970.

💗 Hoa-Hoa i OS-truppens kläder i München 1972.

Info om boken

Titel: Boken om Wanja

Förlag: Carlssons, utgiven 2020

ISBN 978 91 89063 12 9

Jag kan meddela att svanarna i Lötsjön tycks vara skrotade eller bortforslade under vintern! Hoppas på det förstnämnda! Knappt att några andra sjöfåglar vågar sig dit!

Lite om Wanja Djanaieff (1941): Svensk textilkonstnär, textilformgivare, bildkonstnär, designchef, kläddesigner, scenograf, kostymdesigner, lärare och professor vid Konstfack. Född i Solna och dotter till brunnsborraren Eskil Andersson och Ingrid Karlsson. Intresset för textil väcktes tidigt och som 16-åring började Wanja Djanaieff studera vid textillinjen på Konstfack i Stockholm, 1957-1960. Därefter arbetade hon för Almedahls de följande 10 åren, som designchef på företaget 1962–1970. Under perioden 1970-1977 var hon chef för NK Designgrupp. 1977 startade kollegorna Kerstin Boulogner, Boel Matzner, Aino Östergren och Wanja Djanaieff på NK Designgrupp, konsultföretaget Svenska Designbyrån där formgivarna arbetade på uppdragsbasis. Tillsammans drev de även klädbutiken Byrålådan med inriktning på mönster- och kläddesign. Samma år blev hon chefsdesigner för Strömma Sweden, 1977-1980. Mellan åren 1980-1992 var Wanja Djanaieff verksam på Konstfack, 1980-1988 som lärare och projektledare, från 1988-1992 som professor vid institutionen för textil formgivning. 

1972 formgav Wanja Djanaieff kläderna till den svenska OS-truppen i München med ett mönster av gula kronor på blå bakgrund. Kläderna fanns att köpa på NK och blev en storsäljare. Dessutom formgav hon SJ:s uniformer 1990 och kläderna till personalen i den svenska paviljongen på världsutställningen i Sevilla 1992. Utöver detta har hon haft uppdrag som handledare för Statens Industriverk där hon drivit designprojekt för svensk textilindustri. Wanja Djanaieff har varit verksam i olika utställningssammanhang, bland annat för Carl Larsson-gården med utställningen om Karin Larsson 2009. Hon finns representerad på Nationalmuseum i Stockholm och Designarkivet i Pukeberg. Idag arbetar Wanja Djanaieff på frilansbasis och målar gärna.

💚💙💛💗💚💙💛💗💚💙💛💗💚💙💛💗💚

surt sa räven - Kerstin Boulogner

Surt sa räven, och det håller jag fullständigt med om! Surt var vädret också under juli och stora delar av augusti så jag hoppas på en solig höst med högt i tak. Min rävhona på ön har jag inte sett röken av, inte heller någon yvig svans i AIK-land som vanligtvis är individtätt. Jag befarar det värsta. På ön är åsikterna många och högljudda om avskjutning på allt med fyra ben. Jag lämnar den diskussionen utan kommentar och tittar istället på Kerstin Boulogners vackra mönster från 1972 för Almedahls. Och det vill inte säga lite det! Sommaren är sorgligt nog förbi, den svischade förbi i högt tempo. Kanske kan det ihållande regnet vara orsaken, för surt har det i alla fall varit!

Lite om Kerstin Mari-Anne Boulogner Malmberg (1945--): Svensk textil- och klädformgivare. Uppvuxen i Vällingby, Stockholm. Barn till Carl Gustaf Boulogner och Ella Wiman. Pappan uppmuntrade hennes kreativa sida och föreslog vidareutbildning till formgivare. Hon studerade vid modelinjen vid Anders Beckmans Skola 1966-69, med Göta Trägårdh som huvudlärare. På Beckmans skapade hon tygmönstret mmm, som Göta Trägårdh köpte för 1000 kronor åt textilföretaget Strömma. Kerstin Boulogner erbjöds senare att återköpa sitt mönster, men tackade nej. Strömma sålde då mönstret vidare till Ikea som fick namnet Oberon. Mönstret blev en storsäljare och över 70 000 meter av mönstret såldes.

I början av 1970-talet anställdes Kerstin Boulogner vid Nordiska Kompaniets designavdelning under ledning av Wanja Djanaieff där hon fritt fick skapa egna tygmönster. Tillsammans med Aino Östergren, Wanja Djanaieff och Boel Matzner bildade hon 1976 Svenska Designbyrån med inriktning på formgivning av textil och kläder. 1980 öppnade de butiken Byrålådan i Stockholm som senare följdes av ytterligare en butik i Göteborg. Designbyrån fick under 1980-talet i uppdrag av Statens järnvägar att skapa nya uniformer till bolagets personal. Uppdraget ledde till att de även fick formge uniformer till Postverket och arbetskläder för Apoteket. I butiken Byrålådan, senare kallad Boulogner, sålde Kerstin Boulogner tidlösa baskläder i naturmaterial. Hennes enkla, ofodrade kappor väckte också stor uppmärksamhet. 1984 inledde hon ett samarbetade med Kerstin Wermelin och gjorde kläder i ull. Hon experimenterade även med andra material. Vid sidan av sitt eget skapande var hon periodvis anlitad som lärare i form vid Konstfack. 

Kerstin Boulogner tilldelades 1984 utmärkelsen Utmärkt Svensk Form. 1981 hade hon en separatutställning på Kulturhuset i Stockholm där hon visade sina mönster och kläder. Kerstin Boulogner har även arbetat med utställningar och scenografi. Hon finns representerad med tryckta tygmönster på Nationalmuseum och klädesplagg på Nordiska museet.

1979 ingick hon äktenskap med Torkel Rasmusson. Nuvarande make är Dag Malmberg.

🦊🦊🦊🦊🦊🦊🦊🦊🦊🦊🦊🦊🦊

på tapeten: Aino Östergren & Frida

 

In kommer Frida som en frisk fläkt i sällskap med en kvinnlig formgivare med en gedigen mönsterkarriär! Aino Östergren. Hon har hållit i stickor, rullat ut mönsterpapper, behärskat konsten i att hålla i en penna och haft ett makalöst sinne för form och färg. Inte undra på att hon blev handplockad till NK Textilkammare! Översta bilden i grönt visar "Frida" i pappersform, tillverkad av Duro med ensamrätt för NK Designgrupp 1972. Klart som korvspad att Frida kom i tryck även på tyg i olika färgställningar. Tapetföretaget Duro ville förnya sin tapetkollektion i början av 70-talet och vände sig då till NK Designgrupp och vem var mer lämpad för det uppdraget än Aino Östergren. På ritbordet tog de populära mönstren Ida och Frida form för att senare finnas i pressens alla inredningsreportage! Som ni säkert redan vet så tapetserar jag mina väggar på gammalt hederligt vis - med textil! Men en möbel klädd med Frida vore väl häftigt? Med en tapetrulle kommer man långt, framför allt om man hoppar över väggarna! Må väl, alla mönster-lovers!

Boken "Sticka till babyn" av Wanja Djanaieff och Aino Östergren från förlaget PRISMA 1982 med 

ISBN 9151814854

kan med lite tur finnas på begagnatmarknader som Bokbörsen eller liknande.

Mönstret "Antigone" som Aino Östergren ritade under sin tid på NK Textilkammare/NK Inredning trycktes hos Ljungbergs i Floda (lilla bilden ovanför Aino). Oh, så snyggt!

Aino Östergren hittar du på Instagram @ainooster.

Lite om Aino Östergren (1941--): Född och uppvuxen i Stockholm. Textilformgivare, grafisk formgivare, målare, skribent, textilkonstnär och modedesigner. Måleristudier vid konstskolan École des Beaux-Arts et d'Architecture i Frankrike samt studier vid Anders Beckmans skola (Beckmans Designhögskola). Efter avslutade studier på Beckmans handplockades Aino Östergren av Astrid Sampe till NK Textilkammare för att arbeta med mönsterdesign och inredningsuppdrag och där fick hon sitt stora genombrott. I början av 70-talet vände sig tapetföretaget Duro till NK för att förnya sin tapetkollektion och Aino Östergren ritade mönstren Ida och Frida, som blev enormt populära. Under 70-talet startade kollegorna Kerstin Boulogner, Boel Matzner och Wanja Djanaieff på NK Textilkammare tillsammans med Aino Östergren, konsultföretaget Svenska Designbyrån och klädbutiken Byrålådan, med inriktning på mönster- och kläddesign. På frilancebasis ritade hon Linie och Directions för Strömma, en kollektion för offentlig miljö. Hon ritade även Finnwears klädkollektion "Tusen sjöars land", som trycktes hos Finlayson. I samarbete med kollegan Kerstin Boulogner på Designbyrån ritade de mönster och klädmodeller för Big Ski och Big Sea. Designbyrån skapade också en helt ny uniformskollektion för SJ-personal som tilldelades priset "Utmärkt Svensk Form" 1984, som senare följdes av ytterligare uniformer till Postverket. I Svenska Designbyråns butik, "Byrålådan", såldes svensktillverkade klädkollektioner i trikå. På 80-talet producerade Aino Östergren även en kollektion med stickade kläder och mönster. Representerad vid bland annat Nationalmuseum, Nordiska museet och Designarkivet. Aino Östergren är numera verksam som konstnär med utställningar på flertalet platser i Sverige.

Ett urval av hennes mönster: Stjärna (KF, mönster på påslakan, 70-tal), Antigone (NK Textilkammare), Linie, Directions (Svenska Designbyrån/Strömma), Frida och Ida (NK Designgrupp/Duro Tapeter, 70-tal), Sommarlivet (NK Designgrupp, samarbete med Wanja Djanaieff, 1970).

💚💚💚💚💚💚💚💚💚