mönstersäkra Mona Björk, Ann Jovis, Borås Wäferi 1989 - vilken skarpsill!

"Ann Jovis"  textilmönster formgivet av Mona Björk, Borås Wäfveri, 1989.

I morgon är det midsommarafton och då gör sillen och ansjovisen comeback på borden! Och det gör även Mona Björk i sin alldeles egna version i textil tappning - "Ann Jovis", Borås Wäfveri 1989. Skarpsillens drottning och en veteran inom svensk textilindustri med 40 år som textilformgivare och 100-tals tygmönster i bagaget. Hå hå ja ja! En kvinnlig själ med ett stort mått humor får jag intrycket av. Jag observerade först märkningen i stadkanten, vred och vände på tyget, gjorde ingen direkt koppling . . . innan jag såg de nästan 1 meter stora ansjovisarna och först då ramlade polletten ner med ett stort gapskratt. Tyget är avsett som inredningstextil och sydd som en gardinlängd/duk och det får mig att skratta ännu mer! Gigantiska mönsterrapporter med ansjovis på bord eller i fönster av finurliga, humoristiska och mönstersäkra Mona! Vilken skarping, Mona!

Ni som är observanta och följer mig här på bloggen vet att jag tidigare publicerat "Ann Jovis". Om jag inte missminner mig var det i början av 2018. Med stor respekt för Mona Björk togs inlägget bort eftersom bilden inte gav rättvisa åt det fina textilmönstret. Njut av det nu istället och god spis med Jansson som närmaste bordsherre!

Here comes the sun och ha en kul midsommar i glada vänners lag🌞🐟🌞🐟🌞, gott folk!!!!

Lite om Mona Björk (1932-2002): Född i Borås, textiliernas Mecka! Textilformgivare med 40 år inom svensk textilindustri. Studier vid Textilinstitutet i Borås. 1953 anställdes hon som första textilformgivaren på Tuppen i Norrköping. Ateljéchef vid Tuppen 1957-1967 och även efter sammanslagningen Mölnlycke-Tuppen. När Mölnlycke-Tuppen inkorporerades i Borås Wäfveri 1967, fortsatte hon sin anställning där och förblev i företaget fram till 1990-talet. Hon har formgivit ett 100-tal mönster, bla Streymoj (1983), Prickblomma (1966 Mölnlycke Tuppen och nytryck 2004 Borås Wäfveri), Små blommor (1968) och Töser (1966-67), Ringo (1967). Formgav både inrednings- och beklädnadstyger och gillade The Beatles!

Norrbotten, here I come! - vintageduk

Norrbotten, here I come! Med hjortron på fickan! Om så väl vore, men nääeee. Men önska kan jag ju! Här en fin vintageduk i bomull med guldtryck som genast får mina tankar att vandra till de nordligaste delarna i vårt avlånga land. Det fantastiska ljuset när gränserna mellan dag och natt upphör gör mig alldeles prillig och upprymd. Att vandra över tallhedarna, sjöarna, fisket och värmen i vedbastun . . . Tyvärr har vi ju dåååå också de där blodsugande små krypen som kan göra vem som helst galen. De avskräcker från besök sommartid, och jag vänjer mig aldrig. Herregud, jag har gått omkring med riktiga tjottablängare och folk har försynt nästan undrat om jag åkt på stryk. En boxningsmatch med en liten, liten osynlig motståndare där jag varit helt chanslös. Hela jag måste vara en gigantisk gourmérätt, ett smörgåsbord av läckerheter! Åker jag, så åker jag snarare med antihistaminer på fickan och intar högsta beredskap! Heltäckande kläder, mygghatt och myggmedel, och hur kul är det i sommarvärmen . . . Sorry Norrbotten, jag blir hemma bland betongen!

kär gård, protestflagg & gröna skogar!

Idag går tankarna återigen till skärgården och min älskade ö. Blått hav. blå himmel. röd protestflagg och gröna skogar! Redan efter ett par dagar i stan längtar jag ut till naturen kort sagt! Det är bara några steg från sängkanten som skiljer oss åt. Trots att moderna bekvämligheter som varmvatten, WC och sådant som jag normalt är bortskämd med saknas, stortrivs jag i den miljön och saknar ingenting. Den "oändliga tiden" . . . att leva, är så mycket mer värd.  Stressen över . . . ja, jag kan faktiskt inte riktigt sätta fingret på det, är puts väck. Tempot är annorlunda, innehållet rikare och hjärnan friare. Alla vardagliga sysslor tar längre tid men fungerar toppenbra, och allt hinns med, konstigt nog. Jag spenderar nästan all tid utomhus om så är möjligt, jämfört med stan som motsats. Kan det vara så enkelt att vi inte är speciellt lämpade att bo sammanfösta i kluster har jag många gånger undrat. Buller och ljud utsätts vi för under dygnets alla timmar och hjärnan försöker förtvivlat filtrera bort och sovra bland intrycken. Luften i Stockholm är hälsovådlig att inandas på flertalet platser . . . Nu kom jag på det! Jag behöver välbehövlig vila från storstaden! Jag börjar så smått inse att jag inte får den själsliga vila som jag så väl behöver för att leva ett innehållsrikt och kreativt liv. Mitt behov av tystnad och en personlig svär gör sig allt mer påmind. Ute bland kobbar och skär, i sällskap av rådjur, grävling och havsörn finns en tystnad som jag knappt trodde fanns . . .

Textilmönstret är tillverkat och tryckt på ett kuddfodral från H&M.

rackarns tur & äppelblom på huvudkudden - textiltryck 70-tal

Rackarns tur! Jojomensan, under den senaste loppisrundan hittade jag två "välbehag för örat" i en underskattad hög med textil i en låda under bordet! Örngott alltså! Visst påminner mönstertrycket om äppelblom? Vem som är upphovskvinna/man till det fina trycket har jag tyvärr även denna gång ingen aning om, men fin-fint är det! Äppelblommorna i mitt Nangijala har sedan länge blommat över och i markerna är det torrt som fnöske. Det riktigt frasar under fötterna. Till och med träden slokar. En riktig rotblöta av bästa kaliber vore inte helt fel för att följas av riktigt sommarvarmt och soligt väder igen. Havstemperaturen har jag ännu inte fysiskt vågat mig på att kolla upp, men framöver blir det hopp i plurret när sommarsysslorna minskar i antal.  I helgen fick cyklarna en översyn för hur det än är så är cykel ett utmärkt konditionshöjande transportmedel för lata dagar i havsbandet. Skogsmyrorna stormtrivs . . . och så jag förstås! Ha en fortsatt härlig vecka och njut av bara sjutton av tillvaron!