blåsippor i startblocken - textiltryck av Bodil Wallman BOWA, 60-70-tal

Någon som sett några blåsippor i backarna än? En slänt i söderläge är ett hett tips. Jag har ett ställe där jag härjade redan som barn där jag vet att de kommer tidigt. Ett efterlängtat tecken på att våren är här på riktigt. Senare, i början av maj, när marken är helt täckt av vitsippor är det sanslöst vackert. Dofter av grönt. Tyvärr har jag blandade känslor inför vitsippor. De påminner mig om hur skört livet kan vara, och min sinnesstämning blir lätt melankolisk. Bomullsduken formgiven av Bodil Wallman tycker jag personifierar vad som är på gång, en hyllning till våren, när allt det härliga börjar om. Det nya, gröna och galet vackra avlöser varandra som pärlor på ett radband. Mönstret är hänförande och mitt i prick! Jag skulle kanske ta mig en rask promenad upp till Råstasjöns nordvästra hörn och kolla om vårens budbärare stuckit upp sina vackra nyllen ur myllan ... Då skulle jag verkligen bli glad!

I högermarginalen under "Välj bland" finns en hel del fina textiltryck formgivna av Bodil Wallman - ta gärna en titt där!

Lite om Bodil Wallman (1933-2004): Mönsterformgivare. Syster till Hildegard Olmås som signerade sina produkter Hill eller Hillan. Från 1950-talets början var Bodil verksam vid Tapisseribolaget i Göteborg. Frilansade även tillsammans med sin syster. Storproducent av mönster till dukar, bonader, paradhanddukar, vepor och handdukar, även presentpapper och korsstygnsmönster. Signatur BOWA.

hot spices i Perssons kryddskåp - Astrid Sampe Linnelinjen 1955

Vad har Persson egentligen i sitt kryddskåp? En och annan kryddburk kanske har passerat bäst-före-datum sedan 1955! Glad såsom fågeln blev jag när jag hittade linnehandduken som Astrids Sampe formgivit i ytterligare en färgställning eftersom jag sedan tidigare har en blå/vit. I väldigt fint skick dessutom. Mönstret fick namnet efter Signe Persson-Melins kryddburkar i keramik med lock av kork. I ett samarbete mellan Astrid och Marianne Nilsson kom NK:s "Linnelinjen" 1955. Det var Textilkammarens stora revolutionerande serie för köket och matbordet, där handduken ingick, och visades på bostadsutställningen i Helsingborg - H55. Nya tryckta mönster, färger och modeller blev en dundersuccé i de svenska köken. Med all säkerhet kommer ingen av mina handdukar i bruk så länge de är i min ägo. Jag vårdar och vakar över dem ömt som ni förstår. Astrid vände upp och ner på de svenska linneskåpen och vi fick en helt ny stil på kökstextil!

Mitt eget kryddskåp och tillika skafferi innehållande inte bara kryddor utan diverse andra torrvaror är också i stort behov av en grundlig översyn. Där finns säkert grejer som bör ha sett soppåsen för länge sedan och hua om de har fått rörliga delar - då dör jag! Hemska tanke. Såklart skulle det ha blivit gjort i förrgår ... men nu har Persson fått mig på andra tankar!

Astrid Sampe - kvinnan som formgav 50-talet!

Lite om Astrid Sampe (1909-2002): Uppvuxen i Stockhom. Studier vid Konstfack i Stockholm och Royal College of Art i London. 1937 började Astrid som textilformgivare på NKs Textilkammare och året därpå hade hon avancerat till chef för Textilkammaren. En tjänst som hon innehade till 1971 då den lades ner. Astrid Sampe är upphovskvinnan till Textilkammarens stora satsning "Signerad Textil" 1954 och "Linnelinjen" 1955. De första Sampe-textilierna visades i en interiör av arkitekten Elias Svedberg på världsutställningen i Paris 1937. Tillsammans med några andra svenska inredningar blev den upphovet till begreppet "Swedish Modern" som något år senare lanserades som inredningsstil i USA och England. Swedish Modern var något nytt - blonda, luftiga rum med trivsel, bekvämlighet och färgglada textilier. Som amerikanarna uttryckte det "The style of today". Astrid ritade själv ett stort antal mönster under sin tid på Textilkammaren, och när den lades ner 1971 öppnade hon en egen studio och fortsatte formge mönster och inredningstextil. Hon har gjort lågmälda basmönster till stora ridåtryck som "Modulor". Uppvuxen under funktionalismen har hon nästan uteslutande ritat geometriska mönster. Hennes styrka har varit att skapa textilier som ansluter till rummets arkitektur, förstärker helheten utan att dominera. Mönster: Versailles, Windy Way, Kökstrivsel för Klässbols med flera. Astrid Sampe har betytt oerhört mycket för textilkonstens utveckling i Sverige. Hon var kvinnan som formgav 50-talet! Dotter till Astrid Sampe är Monica Sampe (gift Backström).

sommartextil med ränder på härsen och tvärsen - rund vaxduk

Vaxduk ⌀ 140

Olika vävtekniker tänkte jag genast på när den här runda vaxduken dök upp framför ögonen på mig. En variant av kypert - som är en av de tre grundbindningarna. Som några av er kanske vet så "bottnar" min vurm för tyg och textil, i vävstolen. Det var "bananskalet" som gjorde att jag på riktigt halkade in på textil, blev som förtrollad och fastlimmad för all framtid. Tyvärr står vävstolarna nedmonterade sedan år tillbaka och väntar på att inspiration, lust och utrymme ska infinna sig. Inte tu tal om att jag blir lite sugen faktiskt. Vem formgivaren med sinne för varp- och inslagsriktning är, vet jag inte. Vaxduken är i en numera sällsynt bra kvalité, som knappt går att hitta längre. Jag tänker närmast på 10-gruppens produkter gjorda i vaxduksmaterial. Följsam, tjock, mjuk och smidig. Avsedda att hålla länge. Duken saknar märkning så därom kan de lärde tvista. Mönster med ränder på härsen och tvärsen går aldrig ur, eller hur? Och så har vi äntligen tagit det efterlängtade klivet in i mars månad och jag måste glatt medge att jag redan nu börjat fundera över trädgård, utemöbler och balkonghäng. Mycket vaknar till liv och det känns störthärligt! Vaxduken gör givetvis sitt till! För visst är den praktisk för svenskt sommarväder - tre snabba med fönsterrakan efter regnet och ... så fram med fikat! Vilken vår-boost!

mönsterfröjd av Birgitta Hahn under 50 år

 

Jamaica II, 10-gruppen 1978.

Södra Ängby, Svenskt Tenn 1989.

Ur Bodil-kollektionen, IKEA 2005.

 Stadsbiblioteket - Svenskt Tenn 1989.

Vallmo, Borås Wäfveri 1968.

Här ett axplock av mönster och en hejdundrande hyllning till Birgitta Hahn @pyrrehahn för den mönsterfröjd hon skänkt oss under hennes 50 år som textilformgivare. Och fler mönster hoppas åtminstone jag på framöver! Hipp, hipp, hurra!

Kläder till filmen "Nattlek" av Mai Zetterling 1966.

I mitten av februari 2019 höll Birgitta Hahn ett föredrag om sitt rika mönsterliv och i publiken satt jag som åhörare med öron och ögon på helspänn. En fascinerande och trollbindande resa bland mönster, berättelser från hennes tidiga karriär som kostymtecknare i Mai Zetterlings två långfilmer under 1960-talet, hennes inspirationskällor, bildandet av 10-gruppen 1970 och inte minst hennes starka övertygelse om att gå sin egen väg - mönstervägen. Det tackar jag innerligt för och säkert många med mig! Heja, heja, Birgitta! Du är ett föredöme ur flera perspektiv!

Lite om Birgitta Hahn (1938--): Textilformgivare och kostymör. Uppvuxen i Södra Ängby, Stockholm. Studier vid Konstfack till scenograf och senare på textillinjen med examen 1965. Under 1960-talet ritade hon mönster för Borås Wäfveri där Inez Svensson var konstnärlig ledare. Hon har även formgivit inredningstextil, tapeter och mattor för Finlayson, Ikea, Duro och KF, tecknat kostym för film, tv, teater och dans. 1989 ritade hon en svit kända Stockholmsmotiv med miljöer från funktionalismen, Slussen, Stadsbiblioteket, Gärdet och Södra Ängby för Svenskt Tenn. Mönsterinspiration hämtar hon främst från natur och arkitektur. Känd för storskaliga, kraftfulla blom- och bladmönster. Mönsterspråket är en modern variant av svenska folkkonstens kurbitsmåleri enligt henne själv. Hennes produktion omfattar hundratals mönster. Birgitta Hahn var medlem i 10-gruppen från starten 1970 fram till 2015, då mönsterskatten övergick i IKEAs ägo.