Karin Boye & växtkraft på retro textil - 50-tal

En konvex, svällande form. Ett frö eller knopp som återigen vill färgsätta och erövra världen. Det är lite vår i luften som ger mer arbetslust och entusiasm! Så efterlängtad att den borde ha kommit redan igår, eller helst för flera veckor sedan. Karin Boye (1900-1941) är den som bäst sätter ord på denna längtan. Ur diktsamlingen "För trädets skull" från 1935. En retro duk/bordstablett i linne som tyvärr saknar signatur men som passar extra bra en dag som denna då jag kan skönja att snödropparna är på väg upp. Må väl, gott folk! Ut och njut för sjutton!

Ja visst gör det ont

Ja visst gör det ont när knoppar brister.

Varför skulle annars våren tveka?

Varför skulle all vår heta längtan  

bindas i det frusna bitterbleka?

Höljet var ju knoppen hela vintern.

Vad är det för nytt, som tär och spränger?

Ja visst gör det ont när knoppar brister,

ont för det som växer och det som stänger.

Ja nog är det svårt när droppar faller.

Skälvande av ängslan tungt de hänger,

klamrar sig vid kvisten, sväller, glider  -

tyngden drar dem neråt, hur de klänger.

Svårt att vara oviss, rädd och delad,

svårt att känna djupet dra och kalla,

ändå sitta kvar och bara darra  -

svårt att vilja stanna och vilja falla.

Då, när det är värst och inget hjälper,

Brister som i jubel trädets knoppar.

Då, när ingen rädsla längre håller,

faller i ett glitter kvistens droppar

glömmer att de skrämdes av det nya

glömmer att de ängslades för färden  -

känner en sekund sin största trygghet,

vilar i den tillit som skapar världen.

 Karin Boye

🌱🌱🌱🌱🌱🌱🌱🌱🌱🌱🌱🌱🌱🌱🌱🌱🌱

Ann-Marie Netterdag - Södra Strömgatan i Alingsås

Hit längtar jag just nu! Inte till Italien. Och kanske inte riktigt till Södra Strömgatan i Alingsås utan snarare till vår och sommar! Förresten har jag aldrig varit i Alingsås. Mönstret är formgivet av ingen mindre än ... 🥁🥁🥁 ... Ann-Marie Netterdag. Det trycktes av Almedahls och låg på IKEAs tyghyllor 1970, och var avsett som textil för ett barnrum. Ett härligt och fantasifullt tygmönster som jag mer än gärna skulle vilja ha i en ärmlös klänning. Dagarna går och likaså månaderna och plötsligt är vi DÄR. Önsketänk säger nog många ... men jag vet att vi vänder upp mot vinden igen och går på kryss! Väl mött igen nästa vecka när mars tar sin början!

Lite om Ann-Marie Netterdag (1942-1982): Textilformgivare. Efter avslutade studier vid textillinjen på Konstfack anställdes Ann-Marie Netterdag på Almedahls som textilformgivare. Hon var mycket produktiv under 1970-talet och komponerade detalj- och färgrika mönster gärna med natur- och småstadsmiljöer, avsedda främst som barntextil. Hennes mönster Södra Strömgatan blev en storsäljare för Almedahls och även mönstret Skillingaryd för Ikea blev en försäljningssuccé. Sonen Gabriel gav henne inspiration till ett antal mönster, bland annat Gula Huset som såldes på Ikea och mönstret Paradise för Tampella.

🚢🚢🚢🚢🚢🚢🚢🚢🚢🚢🚢🚢🚢🚢🚢

mångsidiga Wanja Djanaieff

En gång ska vara den första! Jag har besökt utställningar, sparat tidningsurklipp, köpt böcker, tittat på tv-program (både bok & tv-program rekommenderas varmt) och hoppats på att någon gång hitta ett textilmönster irl ... och nu hände det! På Röda Korsets butik Kupan! Aha, det där mönstret känner jag igen, min hjärna scannade febrilt i bildbiblioteket men där och då ramlade 25-öringen inte ner. Ett påslakan, intakt i färg och form stoppades ner i kassen. Vid hemkomst låg Boken om Wanja på soffbordet ... med mönstret Olivia på omslaget! I den kan jag läsa att mönstret är från Almedahls 1967. Ibland ser man inte skogen för alla träd! En aktiv, inspirationsgivande och mångfacetterad formgivare som är on the go! Kul! Mer sån´t! Jag blir glad!

Den mixade bilden från vänster till höger:

💚 Wanja Dianaieff

💙 Från utställningen Wanja Djanaieff och hennes tjugotvå älsklingsfärger, Marabouparkens 

💜 Konsthall 2020. I förgrunden mönstret I bersån, NK Designgrupp 1972 samt Olivia för Almedahls 1967.

💛 Sommarlivet, NK Designgrupp, i samarbete med Aino Östergren, 1970.

💗 Hoa-Hoa i OS-truppens kläder i München 1972.

Info om boken

Titel: Boken om Wanja

Förlag: Carlssons, utgiven 2020

ISBN 978 91 89063 12 9

Jag kan meddela att svanarna i Lötsjön tycks vara skrotade eller bortforslade under vintern! Hoppas på det förstnämnda! Knappt att några andra sjöfåglar vågar sig dit!

Lite om Wanja Djanaieff (1941): Svensk textilkonstnär, textilformgivare, bildkonstnär, designchef, kläddesigner, scenograf, kostymdesigner, lärare och professor vid Konstfack. Född i Solna och dotter till brunnsborraren Eskil Andersson och Ingrid Karlsson. Intresset för textil väcktes tidigt och som 16-åring började Wanja Djanaieff studera vid textillinjen på Konstfack i Stockholm, 1957-1960. Därefter arbetade hon för Almedahls de följande 10 åren, som designchef på företaget 1962–1970. Under perioden 1970-1977 var hon chef för NK Designgrupp. 1977 startade kollegorna Kerstin Boulogner, Boel Matzner, Aino Östergren och Wanja Djanaieff på NK Designgrupp, konsultföretaget Svenska Designbyrån där formgivarna arbetade på uppdragsbasis. Tillsammans drev de även klädbutiken Byrålådan med inriktning på mönster- och kläddesign. Samma år blev hon chefsdesigner för Strömma Sweden, 1977-1980. Mellan åren 1980-1992 var Wanja Djanaieff verksam på Konstfack, 1980-1988 som lärare och projektledare, från 1988-1992 som professor vid institutionen för textil formgivning. 

1972 formgav Wanja Djanaieff kläderna till den svenska OS-truppen i München med ett mönster av gula kronor på blå bakgrund. Kläderna fanns att köpa på NK och blev en storsäljare. Dessutom formgav hon SJ:s uniformer 1990 och kläderna till personalen i den svenska paviljongen på världsutställningen i Sevilla 1992. Utöver detta har hon haft uppdrag som handledare för Statens Industriverk där hon drivit designprojekt för svensk textilindustri. Wanja Djanaieff har varit verksam i olika utställningssammanhang, bland annat för Carl Larsson-gården med utställningen om Karin Larsson 2009. Hon finns representerad på Nationalmuseum i Stockholm och Designarkivet i Pukeberg. Idag arbetar Wanja Djanaieff på frilansbasis och målar gärna.

💚💙💛💗💚💙💛💗💚💙💛💗💚💙💛💗💚

tjola hopp, tjolahej, tjolahoppsan-sa & Ingrid Vang Nyman

 

Ett örngott med världens starkaste tjej - Pippi Långstrump - får idag symbolisera styrkan som krävs för snöskottning, snöskottning med ryggont, en bitande kyla, påtagning av spikförsedda skor utan att repa golvet och övrigt som tillkommer under en massiv och brutal vinter! Örngottet är från finska Martinex och illustrerad av danskan Ingrid Vang Nyman. Pippi och författarinnan behöver ingen närmare presentation förmodar jag, men illustratören och tecknaren till original illustrationerna förtjänar i allra högsta grad att bli uppmärksammad. Ingrid Vang Nyman fick sitt genombrott 1945 med illustrationerna av Pippi Långstrump, som följdes av Kajsa Kavat- och Bullerbyn-serierna. Hon gjorde även illustrationerna till läseboken "Nu ska vi läsa" som gavs ut på Almqvist & Wiksell/Gebers förlag 1948–1949. Hur många har inte ljudat och lärt oss läsa med de läroböckerna? Jag kan möjligtvis ha kvar en senare upplaga från 60-talet i "barndomslådan" på vinden men det är mindre troligt eftersom jag växte upp i ett hem där böcker, musik och kultur var av underordnad betydelse och i stort sett obefintlig. Arbete enligt gängse normer, Far ror och mor är alltid rar, var den outtalade ordningen i den stora familjen och ingen kom undan i arbetarhemmet. Jaha, och hur hamnade jag här?! Kanske är det styrkan ... jag drar mig sällan  för arbete eller att för den delen, säga min mening som troligtvis är en biprodukt från barndomen. Den tidens fostran, skeva värderingar och könsroller fick mig att i nedre tonåren högljutt protestera och det kom att prägla mitt fortsatta liv. Ibland går ränderna ur och gud ske lov för det! Tjola hopp, tjolahej, tjolahoppsan-sa! 

Lite om Ingrid Vang Nyman f. Lauridsen (1916-1959): Dansk illustratör och tecknare, främst känd för sina illustrationer av Pippi Långstrump av barnboksförfattaren Astrid Lindgren. Dotter till lantbrukaren, Peder Vang Lauridsen och Helga Pedersen, och äldst av tre systrar. 1923 avled fadern i  tuberkulos och Ingrid insjuknade även hon och fick som liten tillbringa långa perioder på olika sanatorier. Ingrid Vang Nyman och hennes systrar bodde efter faderns död hos olika släktingar fram till dess modern gifte om sig 1930. I början av tonåren råkade Ingrid Vang Nyman ut för en allvarlig olycka som gjorde henne blind på ett öga. 

Studier under en kortare period vid Kongelige Danske Kunstakademi i Köpenhamn 1935. På konstakademin träffade hon 1937 den svenske målaren och poeten Arne Nyman och de ingick äktenskap 1940. Samma år föddes sonen Peder Nyman och paret flyttade 1942 till Stockholm. Efter skilsmässan 1944 från Arne Nyman stannade Ingrid Vang Nyman kvar i Stockholm och levde tillsammans med författaren Uno Eng 1944–1946. Under dessa år arbetade hon som illustratör för barnböcker och tidningen Vi. 1945 slog Ingrid Vang Nyman igenom med sina illustrationer till Pippi Långstrump. Utöver illustrationerna till Pippiböckerna illustrerade hon därefter flera andra av Astrid Lindgrens böcker, Kajsa Kavat- och Bullerby-serierna. Hon gjorde även illustrationerna till läseboken Nu ska vi läsa som gavs ut på Almqvist & Wiksell/Gebers förlag 1948–1949. Hennes mest produktiva tid som barnaboksillustratör var under slutet av 40- talet. Ingrid Vang Nyman flyttade 1954 tillbaka till Danmark och bosatte sig i Köpenhamn. Under sina sista levnadsår var hon mycket sjuk och 1959 tog hon sitt liv.

📚📚📚📚📚📚📚📚📚📚📚📚📚📚📚