onsdag 17 september 2025

en solblekt puff från Almedahls


En kudde som suttit alldeles för länge i solstolen, men nu är sötebrödsdagarna över! Från textilföretaget Almedahls och ritat av anonym formgivare. Tyvärr har sommarsäsongen nått sitt slut. Den kom sent och svepte snabbt förbi. Lite vemodigt som alltid. Idag blev inlägget kort och koncist - precis som sommaren ... men desto mer om Almedahls nedan! God läsning!

Lite om Almedahls: Ett textilföretag grundat 1846 med tillverkning av klassisk och modern design i samarbete med de främsta mönsterformgivarna. Under sin verksamhetstid har Almedahls haft en produktion på ca 10.000 mönster. Företagets olika affärsområden är idag:
 
* ALMEDAHLS HOME - textil & inredning

* ALMEDAHLS SOLUTIONS -  textil för offentlig miljö. Hängande textil, solskydd, möbeltyger och mattor. 

Almedahls har sina rötter i det sena 1830-talet när Hans H Wesslau övertar ett färgeri och blekeri som hamnat i obestånd med omkring tjugo anställda. 1846 grundar Hans H Wesslau företaget Almedahls med fokus på tillverkning av linnetyger. Året därpå, 1847, bygger Almedahls bostäder och en friskola för arbetarna och deras familjer. De anställda har även fri läkarvård, gratis medicin, olycksfallsförsäkring och en pensions- och begravningskassa.

Framgångarna är stora för Almedahls och företaget växter snabbt. 1848 har försäljningen fördubblats och antalet anställda ökat till 83. Under åren 1857 och 1862 får företaget flera utmärkelser för sin höga kvalitet vid världsutställningarna i Paris och London. Vid sekelskiftet 1900 står Almedahls och Jonsereds Fabriker för 50% av Sveriges produktion av linneprodukter.

1955 inleds ett samarbete med formgivaren Astrid Sampe och NK:s textilkammare - Linnelinjen - som presenteras på H55 i Helsingborg. Samarbetet leder till moderna designlinjer, en ny textil standard, textiltryck och formgivning i fokus.

1958 flyttar huvudkontoret från Göteborg till Dalsjöfors och 2005 till Kinna, strax utanför Göteborg.

🌸🌸🌸🌸🌸🌸🌸🌸🌸🌸🌸🌸🌸🌸🌸

onsdag 10 september 2025

går ränderna aldrig ur, Anita Jonsson?


På spaning efter ett förkläde ... Jojo, på en av öns loppisar i somras köpte jag förklädet som tillhört en för mig okänd kvinna vid namn Anita Jonsson. Baktill finns en namnlapp, lik de som man märker ungarnas klädesplagg när de börjar på förskolan med hennes namn på. Vem minns inte de randiga tygerna från 60-70-talet? Färgen och randningen slog knockout på mig och köpet var ett faktum. Dessutom en mycket användbar modell och helt rätt i storleken. Tror faktiskt att min handsydda gympapåse var i liknande tyg. Jag undrar i vilka rum Anita dragit runt med den tunga, tröga dammsugaren som var försedd med medar i metall där tillverkaren inte tagit höjd för trösklar eller ryamattor, städat och dammat, vilka leksaker hon plockat upp från golvet, hur många tvättmaskiner hon hunnit med, vad hon lagat till middag och om hon fått någon egen tid under dagen ... Tror inte det. Nu bär jag hennes förkläde på mina axlar med vördnad och håller färskt i minnet att det fortfarande är lång väg kvar att gå. Går ränderna någonsin ur? Tänkvärt. Tack Anita! 

🔍🔍🔍🔍🔍🔍🔍🔍🔍🔍🔍🔍🔍🔍🔍

onsdag 3 september 2025

retromönster på gränsen - Nordisk Tekstil Denmark


Jag har hittat ytterligare ett härligt mönster i ljuvliga färger på ett påslakan från danska Nordisk Tekstil. Märkningen är densamma som på tidigare publicerade mönster från företaget och antar att det också är från 70-talet någon gång med tanke på mönstret. Dessvärre är formgivaren anonym. Några av våra svenska textilformgivare har ritat mönster för Nordisk Tekstil så jag lever på hoppet att någon kanske känner igen sig. Färg- och mönstermässigt påminner tyget mig om de första resorna ut till havet i början av säsongen och våra persiska syrener som går i blom tidigt. I dagarna fick hela syrenbuskaget en kolloklippning och står nu redo för en ny sommar. Tyvärr är det inte lika idylliskt, fridfullt och bekymmersfritt som jag gärna vill låta påskina för de nattliga räderna av vildsvin är tilltagande. När mörkret faller och ön gradvis avfolkas står de ljudlöst utanför ytterdörren! Hej å hå, nu bökar vi på! Det är inte alla mornar det är lika kul att vakna kan jag ärligt säga. Det är ett hiskeligt jobb att försöka återställa marken med vetskap om att de snart är tillbaka. Det är inte en engångsföreteelse och ibland känns det hopplöst. Härom dagen läste jag en artikel från 2023 om en galt som bringats om livet här på ön som vägde 190 pannor. Gud, hjälpe mig att möta en sån! Annars lever fåglarna, skogsmusen, paddan monsieur Pierre, grävlingen Gunnar, snoken Slingerbulten, graciösa Bambi och ekorren Nikko och jag i fredlig symbios. Till och med mördarsniglarna kan jag förlåta ... ibland.

Lite om Nordisk Tekstil: Företaget grundades av Christian Mogensen som ett väveri 1874 i  Odense, Danmark. Efter expansion och sammanslagning tillverkade företaget alla typer av sängkläder och var ett av Nordens ledande väverier med marknader i Skandinavien och EU. Nordisk Tekstil genomgick flera ägarbyten över tid och 2006 lades all produktion ner i Danmark och flyttade utomlands. 2011 köptes Nordisk Tekstil upp av ARCTIC A/S i Middelfart, Danmark, och i samband med det ändrades namnet till ARCTIC & Nordisk Tekstil A/S. Fortfarande formges ett brett sortiment av hemtextil.

onsdag 27 augusti 2025

ooooomph - livet överraskar med Viola Gråsten


På en "rensa-hus-loppis" hos en kvinna gjorde jag nog sommarens bästa textilfynd och fick en underbar historia berättad på köpet! Ett förkläde, så gott som oanvänt, uppsytt i Viola Gråstens mönsterklassiker Oomph från NK:s Textilkammare, ritat 1952. Vid den tiden något helt nytt, både mönster- och färgmässigt. Modernt och ungdomligt. Det har berättats att köerna med unga kunder ringlade genom NK-varuhuset upp till Textilkammaren som låg högst upp i huset om jag minns rätt. Jag får Gul & Blå-vibes med Knutssons jeans på 1970-talet där jag spenderade timmar i ändlösa köer utanför butiken för att få den rätta looken. Ungdomsmode ut i fingerspetsarna och det var det värt, tyckte jag då! Åter till Oomph; I mötena med nya människor, i synnerhet med kvinnor, uppstår ofta ett mer uttömmande samtal även om det är kort, om både historia och känslomässiga band. Så även denna gång; klänningen med figurnära liv och mycket vidd i kjolen som hon haft i unga år, syddes sedermera om till ett förkläde. I stunden hann jag tänka att det nästan var en metafor över livet självt. Den över 80 år levnadsglada kvinnan, berättade att hon för ett år sedan mött kärleken igen och att flytten gick mot ett gemensamt liv tillsammans. "Jag trodde aldrig att jag skulle kunna bli kär, men det är precis samma känsla som när jag var ung." sade hon med ett leende som inte gick att misstolka. Dessa fantastiska möten gör mig själaglad på riktigt. Ooooomph, livet överraskar, gott folk!


Lite om Viola Hildegard Gråsten (urspr. Forsberg) 1910-1994: Född i Keuru, Finland. Textilkonstnär och tecknare. Växte upp som adoptivdotter till finländske finansministern Ernst Gråsten. Studier vid Centralskolan för konstflit i Helsingfors. Viola kom 1944 till Sverige och arbetade först hos AB Elsa Gullberg Textilier & Inredning innan hon anställdes av Astrid Sampe på NK:s Textilkammare, 1945-1956. Där arbetade hon med mönsterformgivning av ryamattor i vågade färgkombinationer med lång lugg. 1957-1973 arbetade hon med textiltryck för Mölnlycke Väfveri, där hon var konstnärlig ledare/chefsdesigner. Viola Gråsten finns representerad vid Röhsska museet och Nationalmuseum. Mönsterklassikern Oomph från 1952 för NK:s Textilkammare kom att bli hennes genombrott som formgivare. Viola Gråsten har även kallats för "textilvärldens lilla My".

Mönster: Hassel, Äppelkriget, Kalas, Festivo, Pelargon med flera. Viola Gråsten formgav även den randiga ullfilten "Snark" för IKEA 1957, som tillverkades av Tidstrands Yllefabrik.

💙💙💙💙💙💙💙💙💙💙💙💙💙💙💙