Det var en gång en landgång som flutit iland nere vid Saxarfjärdens klippor ... Han hade tjänat sitt syfte under många år till sjöss, men en dag när stormvindarna ven över fördäck föll han obemärkt överbord och blev lämnad åt sitt grymma öde. Han drev långt på havets vågor och spolades slutligen upp på de skavande klipphällarna. Där låg han fastkilad, ensam, moloken och övergiven. En solig sommardag släntrade Karin över klipporna och fick syn på den sargade landgången. Av hela sitt hjärta önskade hon honom en sorglös tillvaro med ny funktion - långt från att bli trampad på. Tung och otymplig bars landgången ömt över stock och slipprig sten, genom skog och över äng till kojan där Karin bodde. Där monterades han varsamt ner, bit för bit. Han skruvades isär, rostiga beslag togs bort och sakta, sakta genomgick landgången en förvandling till trädgårdsbänk. Plötsligt var det två trädgårdsbänkar och de tu fann varandra som om inget annat funnits än torra land! Snipp, snapp, snut så var bänk-sagan slut!
Det är oklart, ja, jag vet faktiskt inte riktigt själv, hur jag fick ihop bänken med en så liten och begränsad verktygslåda. Utan geringssåg, smygvinkel eller vinkelhake, ja, det mesta saknades och låg hemma i stan. Uppfinningsrikedomen fann inga gränser med pappersmallar och gud vet vad. Inte visste jag att det var en hel vetenskap att göra en bänk! Vinklar åt alla håll och kanter, fick till slut grannen att rycka ut med sin geringssåg. Tack och lov ska sägas. På internet fanns dåligt med byggbeskrivningar av bockar/bänkar på just den modell jag ville ha. Trial and error alltså ... och skam den som ger sig! Hela bänken är i övrigt tillverkad av spillvirke som legat i åratal och väntat på att komma till användning, och kommande år får väder och vind ge den sin vindpinade vackra grå färg.
Bror, som till professionen är finsnickare, höjde ett varningens pekfinger redan innan jag påbörjade bygget. "Det är inte så lätt som du tror att tillverka bockar" och med facit i hand vet jag nu bättre. Syster applåderade och kallade mig för en handy women när projektet äntligen var i hamn. Och jag känner mig faktiskt stolt ska ni veta! Och fin blev den! Bänkar är en förträfflig möbel. De går att sitta och stå på, använda som avställningsyta och bord, snickra vid, ja, det mesta faktiskt. Multifunktion när den är som bäst! Love it! Något att ständigt hålla i minnet; Det mesta brukar gå och resten går över! Nästa brygga ... landstigning ... nu mönstrar jag av!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar