Hoo ... ho, ho, hoo-hoo-hoo-hoo. Ska man ana ugglor i mossen nu? Man kan ju nästan tro att tomten är på ingång igen! En livs levande uggla har jag aldrig sett, mest på grund av låg nattaktivitet från min sida. Vem är på benen då? I mörkret? De flyger dessutom helt ljudlöst för att inte skrämma sina byten. Här är en sagolik väggbonad med ett textiltryck på linne av dessa fantastiska fåglar. Det förefaller vara en dekoration för barnrummet från troligt 1950-1960-tal som tyvärr saknar signatur eller andra kännetecken. Bildsökning gav heller ingen träff. Kanske känner någon av er läsare igen den och vet bättre. Halva mars har passerat och det har börjar tina i markerna. Jag oroas över vad vildsvinen ställt till med, om isen och det ovanligt låga vattenståndet gjort kaffeved av bryggan och att nya gummistövlar fort som tusan måste inhandlas. Våren avancerar, men långsamt och äntligen har snödropparna kommit upp ur marken. Påsken infaller tidigt i år, i början av april, och jag ska så sakteliga börja planera för den. Och kan ni tänka er, på helgens loppisrunda köpte jag min första uggla i keramik ... de fascinerar! Tjohoooooooo!
Av nyfikenhet och för mitt höga nöjes skull tog jag reda på varför ugglor ser ut att bära glasögon! Jag var helt övertygad om att synen var avgörande för nattjägaren, men icke då. Ugglor har konkava, skålformade fält runt ögonen, en så kallad ansiktsskiva. Ugglan kan röra de styva fjädrarna i ansiktsskivan för att ändra fokus och rikta in sig på ljud på olika avstånd. Skivan fångar upp svaga ljud som prassel från mindre djur och riktar ljudvågorna direkt mot öronen som sitter dolda under fjädrarna på sidorna av huvudet, ofta på olika höjd. På så sätt kan ugglan avgöra exakt varifrån ett ljud kommer, både horisontellt och vertikalt, vilket gör att de kan jaga i totalt mörker eller snö med oerhörd precision. Ansiktet fungerar i praktiken som en parabolantenn, ett stort öra, vilket är avgörande för ugglans förmåga att jaga utan hjälp av synen. Snacka om HÖRBARHET!
🦉🦉🦉🦉🦉🦉🦉🦉🦉🦉🦉🦉🦉🦉🦉
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar