När jag drog upp rullgardinen den här tidiga höstmorgonen tittade någon in på mig genom fönstret . . . spöklika varelser med misstänksamma ansiktsuttryck. Jojomän, det finns skogsväsen och andra underligheter som rör sig i skogarna. Men det inte ögat ser, behöver man inte vara rädd för, brukar väl sägas. Själv är jag av en helt annan uppfattning . . . att besöka TC i becksvarta mörkret in the middle of nowhere göre jag icke. Med mina gränslösa fantasier är jag allt lite mörkrädd ändå!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar