Trapphus a la 1940-tal.
Dörrstopp i original - Wow!
Ta trappan . . . eller hissen! Trapphuset passerar jag åtskilliga gånger per dygn, men just idag såååg jag hur vacker min marmortrappa från 1940-talet är! Hemmablind är nog rätt ord, för här har jag huserat länge. Det runda trapphuset liknar en jättelik solfjäder. Golv och trappsteg av grönaktig kolmårdsmarmor med runda ledstänger i trä. Avgränsande räcken i järn på varje trappavsats. Mjuka, runda linjer. Fina trädetaljer gjorda med omsorg. Hissdörren i ek med originell form på glasrutan. Lyckliga hus som även fått ha dörrstoppen kvar i original. Tyvärr har originalbelysningen försvunnit och idag sitter modern LED-belysning i taket som allmänbelysning. Så synd, så synd. Men jag får vara glad över att så mycket tidstypiskt ändå finns bevarat. Det finns massor med skräckexempel på sönderrenoverade hus där själen slitits ur och itu. Visst, jag har svurit när möbler och annat skrymmande har fått bäras upp, när hissen om max 3 personer med gallergrind, varit för liten. Smällar man får ta, men jag gör alltid en bedömning av läget innan större inköp. Vid sista inköpet av hel sängbotten á 60 kg var det på håret att vi fick upp den genom trapphuset. Och visst, jag har halkat på marmorgolvet och varit nära att bryta handlederna några gånger, och jaaa, hissen är ljudlig med gallergrinden. Men att välkomnas hem av ett så här fint trapphus varje dag uppväger det hela med hästlängder! Däremot tänker man igenom en avflyttning ungefär 1000 gånger . . . kanske en av anledningarna till att jag fortfarande bor kvar! Skön helg önskas alla!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar