Det går en vind över vindens ängar, det fladdrar till i en tyllgardin . . . Nylon, ett nytt material på 40-talet som var alla tiders! I tankarna sitter jag vid köksbordet i min barndoms villa, byggd på 1920-talet. Fönstret står på vid gavel, gardinen fladdrar lätt i korsdraget. Trädgården badar i sol. Svensktoppen spelas på radion. På bordet står en tallrik med fil framdukad och bredvid ligger två kaviarmackor . . . Det är min sinnebild av sommar. Den här köksgardinen återkallar de minnena. Men nu till den textila kärnan och materiallära! Jag kan i viss mån förstå att det kändes befriande att slippa strykbräden och stänkflaskor, men hur har de tänkt här? En kombo av nylon och bomull? Den veckade bandkanten i nylon är fastsydd i bomullstyget som dekoration längs med ena långsidan. För att få någon rätsida på tygstycket måste strykjärnet fram i alla fall. Undrar hur många järn det svurits över när nylonet smält under stryksulan och blivit till en hård klump . . . ooops. I köket på ön hade de passat alldeles smashing, men tyvärr hittade jag bara en . . .
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar