Sisådärja! The queen of clubs och framtiden serverad på en bricka! Det här textiltrycket har jag sedan tidigare på ett oliksidigt påslakan - klövermönstrat och storblommigt på motsatt sida. Vem formgivaren är vet jag fortfarande inte. Av någon anledning tänker jag på Tampellas Cook-collection och det är i sig inte så konstigt. Men det lutar åt Ikea eftersom igenkänningsfaktorn är så stor. Jag diggar verkligen det här mönstret och tänker direkt på min ungdomstid, tonåren, flytten hemifrån med buller och bång, sena nätter under discokulan och framtiden som var helt och hållet min. Bara min. Så här i efterhand kan jag glatt konstatera att jag gärna tillbringade "hela veckan lång" på innehaken med kärlekar och vänner. Och däremellan plugg och jobb. Det var livet på en pinne och en lyckans tid som jag ser tillbaka på med ett leende. Trots enorm bostadsbrist där jag ibland bodde i lönndom, inte i andra hand utan i fjärde. En tillvaro där jag fick kryssa mellan portarna och huka mig med risk för ryggont. Och hur var det då med min ljusnande framtid? Jo, den glimmade till emellanåt och ljusnade alltmer. Då hade jag inte en susning om att jag skulle syssla med det jag gör idag. Näärå, jag hade siktet inställt på ett arbete som socionom, och ägnade mig åt personalfrågor och pensionsavgångar under några år och undrade slutligen om det verkligen var framtiden. Tack, men nej tack. Hemma i köket stod symaskinen och väntade efter arbetsdagens slut och med tiden flyttade också vävstolen in! Åren har gått och än klappar hjärtat med friska slag. Framtiden är fortfarande min. Fantasin är min bästa kompis. Jag säger det igen; livet är som ett bananskal ... bra att halka på! It ain't over until the fat lady sings!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar