Höst var det här! Gul-orange-röda toner efter en finstämd sommar. Jag har tillbringat mer tid än vanligt i skärgården och ändå har denna härliga tid haft alldeles för bråttom att lämna mig. Det mörknar tidigare om kvällarna, fukten kryper in överallt och frukosten utomhus vid bänken är inte att tänka på när temperaturen understiger 10 grader. Då håller jag mig helst inomhus och håller tummarna att en blekgul sol ska kika fram lite senare. Det känns faktiskt vemodigt, precis som det alltid gör när hösten är ett faktum. Ur samlarperspektiv kan jag härmed meddela att skafferiet har fått en liten, liten påfyllning med några liter gula kantareller och dito smaklösa, vattniga blåbär. Det var vad den här säsongen hade att bjuda på, trots mina högflygande planer om välfyllda förråd inför vintern. Vad hade jag för att ge mig ut i naturen med livet som insats? Numera för jag en fästinglogg på årsbasis och där är siffrorna röda kan jag lova. En är alltid en för mycket ... och just nu håller jag koll på en intensivt röd fläck på huden ... och hoppas vid gud att den inte blir större och skiftar mot violett. Jag har förresten återupptagit min virkning av "mormors blommor" som legat i upprepade nystan i två år. Jo, en sååå lång paus var nödvändig för att smälta det digra misstaget ... men nu är jag på G igen! Vi ses nästa vecka då hösten tagit ytterligare ett kliv in i tillvaron!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar