Folklore, kurbits och förvånande nog ett textiltryck! Jag tänker direkt på min lilla hätta med rosmönster på vit botten som jag hade som liten på 60-talet. Den finns kvar någonstans i glömmorna men frågan är var. Dalarna är nog det landskap som de flesta av oss tänker på när det gäller ornament, vare sig det gäller broderier eller målade mönster. Men det bör sägas här, att alla våra landskap, samhällen och byar har skatter med sin egen karaktäristiska och signifikativa stil av utsmyckningar. Visst är det häftigt? Vårt behov av att uttrycka oss med handen är fascinerande. Är intresset lika stort hos någon av er läsare, kan ett förslag vara att fördjupa sig i broderier från olika landskap, så kallade landskapssömmar. Låt oss titta lite närmare på upphovskvinnan Brita-Kajsa Karlsdotter som utvecklade Ångermanlands landskapssöm - Anundsjösöm - ett broderi med fritt sömsätt. Anundsjösömmen är som flera andra landskapssömmar och målerier inspirerad av vår flora och natur. Motivbilden är ofta stiliserade och enkla blommor komponerade i vackra buketter och bårder. Visst är det fantastiskt att en elvabarnsmor som satt på "undantaget" hos sonen som övertagit gården, börjar brodera i "pensionsåldern" och efterlämnar en broderiskatt till eftervärlden. En levnadshistoria och ett kvinnoöde värd att berätta om. Om Du bara visste vilket fint broderiarv du efterlämnat, Brita-Kajsa! Nu blir jag sugen på nål, tråd, väv och såklart kråksparkar! Hösten brukar vara min broderi-tid uppe i soffhörnet. Tänk att ett textiltryck kan ge upphov till en sådan synergieffekt!
Undantaget: Om man ägde en gård var det förr vanligt att man bodde kvar även efter att en arvinge tagit över. På sin ålderdom var man garanterad både boende och försörjning på egendomen genom det så kallade undantaget. Vilket hemskt ord, tycker jag!
Lite om Brita-Kajsa Karlsdotter, gift Nilsson (1816-1915) och Anundsjösöm (Ångermanlands landskapssöm): Upphovskvinna och utvecklare av Anundsjösöm. Född i Anundsjö socken i Ångermanland. Brita-Kajsa Karlsdotter var dotter till en kronobåtsman, modern sydde mössor i gårdarna. Själv försörjde hon sig som lillpiga hos socknens präst innan hon 1840 gifte sig med bondsonen Olof Nilsson och flyttade till Sorsele. Tillsammans fick de 11 barn. När hon 1881 blev änka inhystes hon hos äldste sonen och det var först då hon började brodera. Eftersom hon inte skissade, utan broderade på fri hand, bidrar det till lekfullheten och variationsrikedomen i hennes mönster. Någon försäljning bedrev hon inte utan gav bort sina alster som gåvor eller i utbyte mot tjänster. Brita-Kajsa broderade inte bara dukar utan även paradhanddukar och kläder. Trots försämrad syn på äldre dagar fortsatte Brita-Kajsa att brodera och behöll sin säregna broderistil. Hennes märkning var oftast en del av broderiet och hon signerade alltid sina alster med initialerna B K K D - Brita-Kajsa Karlsdotter, S1914 - årtalet då broderiet syddes och Ä R T H G - äran tillhör gud. Ibland även E M N - ett minne. Detta syddes med väldigt enkla bokstäver bortsett från initialen B som ofta smyckades extra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar