en eftersläntrare från 70-talet!

En eftersläntrare från 70-talet får avsluta påsken för i år! En drös av fina textiltryck med påskmotiv blev det trots allt - och i gröna toner som påminner mig om att nytt liv spirar och växer. Vädret har också varit soligt och skönt, men fortfarande drar aprils nordanvindar ner över AIK-land. Och nu till en förvånansvärt glad och utvecklande upptäckt för min del! Sedan fyra veckor tillbaka har maken arbetat hemifrån och vi tillbringar och delar solidariskt utrymmet under samma tak 24/7. Det har krävts diciplin, rutiner, struktur och inte minst kommunikation. Jag är van vid att låta min kreativitet ta plats, att disponera både tid och rum utan någon interference. Ooops, hur skulle det här gå ...? Jag befarade det värsta men det har gått över förväntan. Jag är attans så glad över att vi båda tillhör gruppen där arbete går att utföra från hemmet och slippa minfältet som stora samhällsviktiga arbetsplatser och kollektiva färdmedel utgör. Att vi har människor i vårt avlånga land som viger sitt liv åt att hjälpa andra till liv. Fantastisk är den humanitet som bebor oss människor. Att oja sig över träsmaken som en pinnstol ger, framstår som ett välfärdsproblem, och ja, svängrummet är lite begränsat men det är egentligen en piss i Mississippi ... vi är lyckligt lottade ... 

"Hur var det på jobbet idag då?" frågar vi leende varandra vid middagsbordet som om allt var som vanligt! Jag tackar min lyckliga stjärna över att vi har rumsindelning med DÖRRAR och inte öppen planlösning!

Anonym formgivare till löparen med tryckt mönster på grovt linne.